Fy, ett lägenhetshus har brunnit upp inatt rakt över vattnet. När vi kollade ut nyss så var såg vi ett övertänt hus! Jag hatar bränder. Man är så jäkla maktlös mot elden.
Jag hoppas verkligen att alla klarade sig, läste att en var förd till sjukhus. Att överleva är såklart det viktigaste men tänkt att sen komma tillbaka dit man brukade bo och allt, precis allt är borta? Även fast det mesta går att ersätta med pengar så måste det känns så fruktansvärt. Dom som har barn, och inte har dubbla fotokopior/filmkopior inlåsta i något bankfack. Ne fy!!! Tänk att man kan förlora allt på bara någon minut.
När vi flyttade till vår första lägenhet fick vi 4 eller 6 brandvarnare av pappa och då bodde vi på 35 kvm!

Idag jobbar jag några timmar så jag blir snart upphämtad. Annars så väntar jag på att förkylningen ska bryta ut. Den kom ganska passande ändå. Jag har inte haft någon lust överhuvudtaget att träna sen förra onsdagen utan har suttit vid datorn hela tiden och sökt jobb. Så att vara förkyld när man inte vill träna är ju bra, en bra ursäkt iallafall.

Just nu på andra sidan.. Bild från Allehanda